Inget att skriva

Jag har egentligen inget att skriva om men ja känner att skrivande är bra för mig. Folk som skriver dagböcker och berättar om sina känslor har en mindre chans att senare i livet hamna i depression . Inte för att jag är på väg dit men lite skadar aldrig att testa .
Sitter uppe och väntar på att Frippan skall komma hem från sin fiina middag med en massa läkaren sen ska hon få fungera som dagens terapeut.
Ja vet int hur det är med er men jag har några få utvalda personer som jag verkligen känner att ja kan berätta allt, som att jag har känt dem hela mitt liv. Några av dem har jag också känt största delen av livet medan de andra är lite nyare. Men är det inte skönt att veta att man har dom personerna som hör på en , stöttar en och tar en för den man är oavsett vem man är. Dom dömer inte , dom predikar inte utan dom bara lyssnar och kommer med sina råd. Jag råkar vara lycklig och ha många såna , medan andra kanske bara har en eller ingen alls som lyssnar. Men en sak vet jag att man aldrig skall släppa taget om dessa människor , dom är för värdefulla för det.